uppdat.

Usch. Mådde riktigt jäkla dåligt efter ridlektionen. Hade en obeskrivlig känsla i magen, en blandning mellan jag-måste-spy-illamående och helt otroligt magknip till råga på allt var jag så trött som man bara kan vara. Typ. Det här med att vara sjuk, inte äta nått, vaka från halv 5 på mornarna (gjorde det inatt och fråga mej inte varför) tär helt klart på krafterna. Helst av allt skulle jag hoppat i duschen och sedan genast krupit ner under täcket för att sova tills i morgon någon gång. Men nepp, det gick inte för sig. Det var bara att byta kläder, lägga på ett smile och bege sig vidare till nästa dagspunkt – dansträningar. Skulle jag inte varit ledare för dagens träningar skulle jag lugnt skippat dom men det är inte så bara att lämna sin dansgrupp helt åt sitt öde.
När jag väl kom till idrottsgården, satt mej ner en stund, ringde Milena, käkade en banan och började prata med gymnasterna som en efter en droppade tonades illamåendet ner och jag mådde nästan bra.
Nu efter dansträningarna är jag om möjligt ännu tröttare. Har långsamt börjat inse att jag högst troligt inte blir student denna vår. Allt känns bara så sjukt hopplöst nu just. Inte det att studenten antagligen blir uppskjuten till i vinter, är ju inte precis den första som missar studenten på våren. Det som känns värst är att än en gång få svart på vitt hur urusel man är på finska. Min rektor skrattade t.o.m. åt mej. Vet inte om hon insåg att hon gjorde det men det gjorde hon iaf. Känns jäkligt bra. :|

Nu ska jag krypa ner under täcket och tycka synd om mig själv tills jag somnar. Imorgon skola då. :O

Gonatt